26 september 2016

Musikaler, musikaler och Microsoft Office

Glad lillördag på er! Festar till det och bloggar mitt på dagen nu för ovanlighetens skull. Efter två dagar fullspäckade av jobb så har jag nu ett par timmars lugn och ro ... fast medan jag skrev det så fick jag ett nytt stort projekt:-).

I morse gjorde jag äntligen slag i saken och köpte Office 2013. I min tidigare laptop hade jag Office 2003 som fungerade perfekt, men det var tyvärr helt omöjligt att få programvaran fullt fungerande på min nya dator som har Windows 10 operativsystem. Allt för att tvinga folk att uppgradera sina program. Det senaste, Office 2016, lär dock inte fungera så bra med översättningsprogramvaror och jag fick rådet av en kund att köpa 2013 istället, så det har jag gjort. Fördelen med att köpa lite äldre versioner är att man dessutom får dem till ett lägre pris:-). Jag avskyr att behöva uppgradera Microsofts program. Varje ny version verkar fungera allt sämre och innehåller allt fler funktioner som man inte har någon nytta av.

I tisdags var det dags för ett teaterbesök igen och den här gången blev det musikalen Funny Girl. Den kommer snart att sluta spelas här i London så jag tänkte att det var nu eller aldrig. Till skillnad från förra veckans teater, när jag nästan höll på att somna, var den här föreställningen både pigg och underhållande, så rekommenderas.
Ännu en bild av en scen, man får ju inte fotografera under pågående föreställning i London.
Eftersom jag inte hade några fler musikaler på lut efter Funny Girl så kollade jag igår igenom ett par teaterwebbsajter och såg att Andrew Lloyd Webbers (han som skrev Phantom of the Opera) senaste musikal, School of Rock, ska komma till London. Musikalen har fått bra recensioner i USA och jag har också sett filmen tidigare som jag tror baserar sig på samma musikal ... eller om det är musikalen som baserar sig på filmen:-)


Färdigt pussel när man har en katt i huset. Det fattas 3 bitar och jag köpte pusslet oöppnat. Inte ens en stor kartongskiva med tyngder ovanpå höll vår lille tjuv borta😊



Skickat från min Samsung Galaxy-smartphone.

25 september 2016

Kräftor, bowls och trevliga möten

Så var det söndag igen och en händelserik helg är snart slut.

Söndagen började med en timmes Body Pump-pass och sedan var jag redo för dagen. Idag var det en sk "fun day" på Steves bowls-klubb i North Sheen där man träffades för en sista "turnering" innan banan stängs för säsongen. Dagens "turnering" var mer skoj än allvar. Man delades in i två grupper med 7 spelare vardera som spelade mot var och en i den andra gruppen, dvs. man spelade 7 tävlingar/person. Varje tävling pågick i endast 5 ends, dvs fem längder. Det som var extra roligt var att man kunde spela åt alla håll och kanter så det var inte ovanligt att de olika spelen korsade varandra:-). Jag hade inte tänkt spela men lovade att hoppa in om de inte blev jämna par, vilket de naturligtvis inte blev. Det gick helt ok med tanke på att jag bara spelat kanske 2 gånger. Mitt anspråkslösa mål var att inte sluta med noll poäng och det klarade jag, i själva verket lyckades jag knipa poäng från alla jag mötte:-). Steve vann hela turneringen och fick hela 21 pund:-)
Igår träffade jag min norska kompis Anne och hennes kompis Matila över en långlunch i centrala London. De kom till London på en riktig snabbvisit, anlände på fredag och åkte tillbaka på lördag (efter vår lunch). Jag lärde känna Anne när vi båda studerade ett halvår på Islands Universitet för över 22 år sedan! Det var riktigt trevligt att träffa både henne och Matilda och jag hade inga svårigheter att förstå deras norska, och de min svenska:-)
Vi åt middag på en italiensk turistrestaurang mitt i Leicester Square. Jag var ganska skeptisk i början. Jag brukar undvika att äta på turistställen men mina två förrätter som jag åt som huvudrätt var riktigt goda. Den ena rätten var halloumi (mera turkiskt än italienskt) med grillade grönsaker ...
.. och ett välfyllt charkuteriebord. Matilda beställde "fish and chips":-) Ni hör ju hur turistig restaurangen är, de försöker täcka för alla smaker:-)
I fredags var det dags för SWEAs årliga kräftskiva som den här gången hölls på den svenska restaurangen Stockholm Deli i East Sheen. De köper in levande engelska kräftor och kokar dem själva och de är fantastiskt goda, slår alla som man köper på låda. De här kräftorna kom från Cornwall.

Det komiska (sorgliga) är att engelsmän inte alls förstår sig på kräftor och exporterar allt. Det finns hur mycket kräftor som helst i de engelska vattendragen, men det är ingen som förstått sig på vilka delikatesser de är utan här är det bara typ hummer och krabba som gäller.
I priset ingick också ett par snapsar, ostpaj, olika inlagda sillar, rostbiff, potatissallad osv. samt efterrätt och kaffe.
Vi åt, sörplade, sjöng snapsvisor och åt ännu mer. Det var en riktigt trevlig kväll och jag tror att alla åkte hem nöjda och kanske lite smårunda under fötterna:-)
Till Steve köpte jag med mig tre chokladbollar som han älskar:-)
Imorgon är det jobb och gym som gäller igen och på kvällen ska jag gå på musikalen Funny Girl som har fått bra recensioner.

24 september 2016

Kiwibär

Jag äter inte frukt längre pga dess höga sockerinnehåll men vissa bär (mycket mindre socker) äter jag då och då. När jag såg de här på Waitrose i morse måste jag bara prova. De smakade precis som kiwi med en hint av krusbär. Riktigt goda.



Skickat från min Samsung Galaxy-smartphone.

22 september 2016

Pepparfest och teatersäsong

Har precis satt mig med ett glas vitt vin från Malta och min nya svaghet, Pimiento de padron, dvs. gröna småpaprikor. De här finns alltid på menyn i spanska restauranger och de är fantastiskt goda, hälsosamma och superenkla att göra själv. Det perfekta tilltugget till drinken med andra ord. Här är receptet (från den här bloggen):

Pimiento de padron

Ingredienser:
200 g Pimiento de padrón
4 msk kokosolja utan smak (alt rapsolja)
2 msk olivolja
flingsalt av havssalt

Värm stekpannan och tillsätt kokosolja. Lägg i paprikorna och låt steka på hög värme i 30 sekunder och vänd sedan. Upprepa. Stek paprikorna sedan på medelhög värme tills paprikorna mörknat och fått färg och blåsts upp. Häll över lite olivolja och rör runt. Salta med flingsalt. Servera!
Till lunch gjorde jag stekt havsabborre med ugnsstekt lök, blomkål, broccoli och sparris. Gör så här: Sätt på ugnen 200 grader. Klyv löken på mitten, dela ner blomkål och broccoli och lägg allt i en ugnsform. Olja och salta, ställ in i ugn 25 min. När 25 min gått, olja upp och salta sparrisen och lägg i dom i formen. Låt gå i ugnen ytterligare ca 5 min. När grönsakerna nästan är klara oljar, saltar och pepprar du fiskfileerna och steker dem i ca 3 min. på varje sida. Tillsätt massor av smör och skeda över fileerna.
Igår inledde jag höstens teatersäsong med en komedi som hette "Waiting for Waiting for Godot". Pjäsen har samma författare som "The Play That Went Wrong" men det skulle man inte tro om jag ska vara ärlig. Man höll på att skratt ihjäl sig när man såg "The Play ..." medan jag mest satt och gäspade under "Waiting for ...". Men, går man inte och ser på teater så vet man inte om man tycker om den eller inte.

Jag gillade själva teatern dock, den var liten och intim.
När jag inte lever mitt "glamorösa" liv med kultur och god mat så jobbar jag och springer på gym, precis som idag.

När mitt Virgin-gym såldes till ett företag som heter Nuffield Healt Club fick vi några nya klasser (och förlorade ett par) och idag gick jag på en sådan. Klassen är bara 30 minuter men fan så jobbig den var. Den hette HIIT Plyo och består av 12 "rundor" där man använder både kroppsvikt och vikter. Man ska utföra så många av varje rörelse man hinner under 30 sekunder. Det är länge sedan jag varit så fysiskt trött under ett pass. Jag kommer absolut att komma tillbaka nästa torsdag. Många ger upp genast det känns jobbigt men jag tar det som en utmaning (varför träna om man inte svettas?!) - "Challenge accepted" liksom (från "How I met your mother":-). Instruktören var dock han som älskar att sätta högsta volym på både musiken och  mikrofonen så jag fick trycka in papper i öronen igen. Suck.

Nu kallar (läs "stirrar") Busen, han vill ha lite "cat tossing":-) så dags att sätta punkt:-)

Pepparfest och teatersäsong

Har precis satt mig med ett glas vitt vin från Malta och min nya svaghet, Pimiento de padron, dvs. gröna småpaprikor. De här finns alltid på menyn i spanska restauranger och de är fantastiskt goda, hälsosamma och superenkla att göra själv. Det perfekta tilltugget till drinken med andra ord. Här är receptet (från den här bloggen):

Pimiento de padron

Ingredienser:
200 g Pimiento de padrón
4 msk kokosolja utan smak (alt rapsolja)
2 msk olivolja
flingsalt av havssalt

Värm stekpannan och tillsätt kokosolja. Lägg i paprikorna och låt steka på hög värme i 30 sekunder och vänd sedan. Upprepa. Stek paprikorna sedan på medelhög värme tills paprikorna mörknat och fått färg och blåsts upp. Häll över lite olivolja och rör runt. Salta med flingsalt. Servera!
Till lunch gjorde jag stekt havsabborre med ugnsstekt lök, blomkål, broccoli och sparris. Gör så här: Sätt på ugnen 200 grader. Klyv löken på mitten, dela ner blomkål och broccoli och lägg allt i en ugnsform. Olja och salta, ställ in i ugn 25 min. När 25 min gått, olja upp och salta sparrisen och lägg i dom i formen. Låt gå i ugnen ytterligare ca 5 min. När grönsakerna nästan är klara oljar, saltar och pepprar du fiskfileerna och steker dem i ca 3 min. på varje sida. Tillsätt massor av smör och skeda över fileerna.
Igår inledde jag höstens teatersäsong med en komedi som hette "Waiting for Waiting for Godot". Pjäsen har samma författare som "The Play That Went Wrong" men det skulle man inte tro om jag ska vara ärlig. Man höll på att skratt ihjäl sig när man såg "The Play ..." medan jag mest satt och gäspade under "Waiting for ...". Men, går man inte och ser på teater så vet man inte om man tycker om den eller inte.

Jag gillade själva teatern dock, den var liten och intim.
När jag inte lever mitt "glamorösa" liv med kultur och god mat så jobbar jag och springer på gym, precis som idag.

När mitt Virgin-gym såldes till ett företag som heter Nuffield Healt Club fick vi några nya klasser (och förlorade ett par) och idag gick jag på en sådan. Klassen är bara 30 minuter men fan så jobbig den var. Den hette HIIT Plyo och består av 12 "rundor" där man använder både kroppsvikt och vikter. Man ska utföra så många av varje rörelse man hinner under 30 sekunder. Det är länge sedan jag varit så fysiskt trött under ett pass. Jag kommer absolut att komma tillbaka nästa torsdag. Många ger upp genast det känns jobbigt men jag tar det som en utmaning (varför träna om man inte svettas?!) - "Challenge accepted" liksom (från "How I met your mother":-). Instruktören var dock han som älskar att sätta högsta volym på både musiken och  mikrofonen så jag fick trycka in papper i öronen igen. Suck.

Nu kallar (läs "stirrar") Busen, han vill ha lite "cat tossing":-) så dags att sätta punkt:-)

20 september 2016

Toss a cat

Så har vi kommit en liten bit in på den nya veckan. Idag har jag bara gymmat och jobbat men igår kväll var det dags för månadens styrelsemöte för SWEA och vi träffades som vanligt inne i stan. Det är lite jobbigt att ta sig dit och därifrån (2 tåg och 20 min promenad, en väg) men det var iallafall kul att träffa alla.

Busen älskar när Steve bråkar med honom. Vi brukar kalla leken för "Toss a cat" (Kasta katten):-) Först vill jag bara säga, innan någon ropar "djurplågare", att Steve inte bokstavligen kastar Busen i luften men det brukar gå ganska vilt till när Busen får bestämma. Efteråt brukar Steve se ut som om han slagits med en taggtråd:-)







18 september 2016

Bowls och bio

Trevlig söndag på er! Här har dagen bestått av en timmes Body Pump på morgonen, storstädning av lägenheten och sedan åkte vi till ett nyöppnat Lidl i närheten som skulle vara det "lyxigaste" hittills. Kan inte säga att det såg annorluda ut än andra Lidlar, kanske större och med snyggare färger på väggen, men det var allt. Vi kom iallafall hem med lite grejer till Busen, och 20 l kattsand, från en husdjursbutik som låg vägg i vägg. Vi åt också lunch på ett kafe i närheten, eller English Breakfast snarare. Allt smakade bra förutom korven som nog var den billigaste de kunnat köpa för den smakade mest vatten. Jag åt en sked bönor och gav resten till Steve och fick hälften av hans svampar som betalning:-)
Igår var det tidig uppvaknande som vanligt eftersom jag hade dansklass kl 8.15. Eftersom gårdagskvällen blev ganska sen så kan jag inte säga att jag dansade till gymmet:-)

Efter dansklassen hann jag med frukost och dusch innan det bar av till North Sheen bowls-klubb. Det var dags för Finals day, eller finaldagen. Det innebar att finalerna i alla pågående klubbtävlingar hölls, följt av "prisutdelning", middag och dans.

Steve hade tagit sig till finalen i två tävlingar och vann faktiskt båda så han kommer att få två vandringspokaler när hans namn har graverats in. Den riktiga prisutdelningen kommer att hållas i slutet av januari nästa år. Vi måste köpa ett prisskåp:-).
Från att ha varit 30 grader i torsdags hade temperaturen nu sjunkit till under 20 grader på lördag och det var ordentligt kallt att sitta utomhus i blåsten. Jag hade desutom inte haft förstånd att klä mig enligt temperaturen utan inbillade mig fortfarande att det var minst 25.

Vid lunchtid blev det matservering och det var knytkalas som gällde, alla medlemmar hade tagit med något.
"Prisutdelning" (alla vinnare måste dock ge tillbaka sina pokaler efter fototillfället:-)
Efter den formella delen så blev det ännu mer barhäng och musik. Som vanligt så stod 87 åriga Bill för musiken till mångas förtret ... inte alla vill lyssna till Elvis Presley och Tom Jones hela kvällen:-)
Nytt för i år var att man också kunde köpa cocktails, men det kanske blir både första och sista gången för det blev ganska svettigt för de två idekläckarna att stå i ett varmt rum och blanda cocktails så svetten rann. Jag fick min första cocktail efter ca 30 minuter, en Margaritha, och den andra, en Jordgubbsdaquiri, efter 1 timme och kanske 8 påminnelser:-).
I fredags var det premiär för filmen Bridget Jones Baby och jag såg den tillsammans med Cecilia och Björn i Canary Wharf. Bion låg på en slags ponton i en av kanalerna i Canary Wharf.
Först åt vi iallafall middag på en spansk restaurang i närheten av bion som heter Iberica.
Maten var tyvärr lite hit and miss. Kött- och ostplankan var jättegod.
Grisköttet sådär, har lite svårt för fettigt kött om det inte är ordentligt knaperstekt/grillat.
Nötköttet var tyvärr segt. Jag beställde också grillad bläckfisk som var en riktig hit, den var både jättemör och full av smak.
Efter middagen skyndade vi till bion. Vi hittade den efter lite om och men och passerade en mycket fin takträdgård på vägen.
Våra biobiljetter innehöll inte bara filmförevisning utan också förbubbel, drinkar och mat så mycket vi ville ha.
Wefies
Den här smakade lite som glass.
Väl inne i teatersalen väntade popcorn ...
mystofflor och ...
glass. Jag gillar verkligen bion Everymans premiärer, man får verkligen valuta för pengarna.
Jag och Cecilia har redan börjat fundera på vilken film som är nästa som har premiär:-)

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...