28 april 2014

Island - dag 1

Sådärja, då är man tillbaka i vardagen igen. Väskorna är uppackade och allt har återvänt till det normala.

Vi är båda sååå nöjda över vår resa. Vädret var fint, islänningarna trevliga men mycket direkta (exakt som finnar:-), våra utflykter intressanta och priserna mycket lägre än vad guideböckerna säger. Steve, som kanske var oroligast för priserna, blev mycket positivt överraskad. Det mesta kostade lika mycket som i London eller Finland, ibland lägre.

Jag frågade Steve efteråt om han skulle kunna tänka sig att åka dit igen och ja, det skulle han nog, svarade han. Mycket bättre feedback än så kan ett ställe nog inte få av Steve:-)

Hemresan igår gick utan problem. Vi steg upp kl 6 på morgonen, åt en bastant frukost på hotellet och tog vårt pick och pack och promenerade till busstationen för vidare färd till Keflavik. Flygresan tog lite över 2,5 timmar och lika länge tog det att ta sig från flygfältet Luton och hem. Det krävdes en kort busstur till tågstationen och sedan tre tåg innan vi var hemma. Suck. Lite absurt att det tar lika länge att resa från en del av London till en annan som det tar att flyga tusentals kilometer.

Jag har som vanligt en hel del bilder att visa er så jag tänkte att jag tar en dag i taget.

Avresedagen var det uppstigning redan kl. 4 på morgonen. Vi tog taxi till flygfältet i Luton eftersom det var för tidigt för tåg. Taxiresan tog exakt en timme eftersom det knappt var någon trafik.

Flygresan var händelselös (finns inte så mycket att se när man flyger ovanför molnen och största delen över havet:-). När vi närmade oss flygfältet i Keflavik så berättade flygkaptenen att vi kan bli lite försenade för det var någon slags strejk på gång på flygfältet. Köandet gick ändå snabbt och vi blev inte många minuter försenade.

Otydlig bild av Reykjavik långt där nere.
När vi landat tog vi flygbussen in till Reykjavik. Man kunde boka transfer ända fram till hotellet men stan är verkligen inte stor så vi promenerade till vårt hotell istället från busscentralen, vilket tog ca 20 minuter.

Vi bodde på ett hotell som hette Fron som ligger alldeles i hjärtat av Reykjavik och på shoppinggatan Laugarvegur. Superbt hotell!


När vi checkat in och kom in på rummet upptäckte vi att de uppgraderat oss från dubbelrum till svit. De nämnde inget om det när vi checkade in så vi blev mycket positivt överraskade. Sånt här är man inte bortskämd med:-)


Steve kastade sig raklång på sängen och gav den tummen upp.
Jag testsatt jaccuzzin.
När vi packat upp gav vi oss ut på upptäcksfärd i stan. Jag såg ju de mesta av sevärdheterna när jag studerade här men ville att Steve skulle se dem också. Vi styrde först kosan mot den imponerande kyrkan Hallgrimskirkja som är den högsta byggnaden i Reykjavik. Den började byggas redan 1949 men stod färdig först 1986. På insidan påminner den liiite om Sagrada di Familia i Barcelona.
Efteråt gick vi till gatan där jag bodde hälften av tiden jag studerade i Reykjavik, Odinsgata. Jag kände dock inte igen huset jag bott i men det kan ju ha byggts och målats om flera gånger på 20 år. Huset ägdes av en riktig isländsk "kändisfamilj". Mamman var teaterregissör och pappan och ena dottern skådespelare.
Det som på avstånd ser ut som träväggar med smala träribbor a la 1940-tal är egentligen korrugerad plåt. Det finns ju inte mycket skog på island, så allt trä måste importerats och plåt är väl både billigare och tåligare mot väder och vind.
Efter den första delen av vår sightseeing tog vi en kaffepaus på ett av de många mysiga kafeer som finns i stan. Islänningarn gillar sitt kaffe, eller kaffi som det heter på isländska (och min österbottningska dialekt). De gillar också att vara uppkopplad och man såg knappt någon på kafeet som inte satt och knappade på sin dator eller mobil, eller båda delarna.
Uppiggade av det starka kaffet fortsatte vi vår rundvandring i stan. Solen sken och det var riktigt skönt i luften, om än lite blåsigt när man gick vid havet.
En bit till höger om centrum, vid vattnet, ligger det här konstverket som föreställer ett vikingaskepp.
Harpa är en tämligen ny byggnad, eller den fanns inte när jag bodde här. Det är Reykjaviks konserthall och ytterväggarna är av imponerande "glasfönster".
Efter vår lilla "kulturrunda" gick vi till en matvaruaffär nära vårt hotell som hette Bonus för att köpa middag (restaurangmaten kostade som en lite finare restaurang så vi beslöt oss för att spara in på den utgiften lite). Jag älskar att botanisera i de lokala matvaruaffärerna när jag är på resa. Alltid hittar man något nytt. Här underhöll jag mig dessutom med att läsa de isländska namnen på varorna som mycket ofta påminde exakt om min svenska dialekt.

Ett paket Dödlur kanske (eller Döthlur om man ska uttala det korrekt)? Jag noterade också att hamburgare i plural är "Hamburgarar" på isländska, precis som jag säger det på min dialekt.
Islänningarna älskar chokladövertäckt lakrits och jag hittade de här godsakerna, kallade Sterkar Djupur (starka djup), som är chokladövertäckt lakrits som sedan rullats i salmiakpulver. Behöver jag säga att dom var goda?!
Innan middagen så testade både jag och Steve jaccuzzin. Vi köpte en stor flaska äppeldoftande duschtvål och tömde hälften i varje "badomgång". Vattnet här luktar ganska starkt av svavel, eller ruttna ägg, så det gäller att brassa på med väldoftande tvålar och parfymer för att få bort lukten:-)
Efter att ha tvättat av oss resdammet och masserat våra muskler i jetstrålarna så dukade vi fram middagen; räkor, korvar, ost och röror.
Efter middagen läste jag igenom ett häfte i rummets infopärm för att hitta någon intressant bar eller pub att besöka och hittade ett ställe som hette Micro Bar. De hade 140 olika ölsorter på flaska och 8 på kran, vilka alla kom från isländska mikrobryggerier. Baren blev mitt och Steves favoritställe, jag tror vi var dit varje kväll.
Steves favorit, en isländsk IPA. Det var det ända ölet han beställde där tills jag tvingade honom att vi skulle köpa en planka med smakprov på alla 8 isländska öl som såldes på kran den sista kvällen.
Efter några glas kände vi att det var dags att gå hem till hotellet vid 23-tiden, vi hade ju trots allt varit vakna sedan kl 4. Det var härligt att promenera hemåt och man fortfarande kunde se blå himmel.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...